Jag varnar för långt inlägg, men många har frågat så jag tänker skriva om hur allt gick till.

Okej, så det hela började sommaren 09. Det kom två grupper av ungdommar till Falun som jag träffade. En grupp från Texas och en från Utah. Jag blev nära vänner med många utav dom på bara nån dag och det var så kul att få prata engelska. Det var det enda jag prata om i veckor. Precis efter att den första gruppen åkte hem kommer jag ihåg hur min kompis sa till min pappa att han måste se till att jag åker till USA ett. Tro det eller ej, men mitt svar var: "Inte en chans, jag åker inte hemifrån i ett år, det kommer ALDRIG hända!" Men sen kom den andra gruppen och jag hade kommentaren om att åka till USA i bakhuvudet helatiden. Jag insåg vilken otrolig chans jag hade och jag tog mod till mig och frågade pappa om han seriöst skulle låta mig åka. Till en början tror jag inte att mamma och pappa trodde att jag menade allvar. Jag är tjejen som ringde mamma gråtandes varje kväll när jag var på läger och sov hemma och åkte tillbaka ut på morgonen. Jag brukade vara så blyg att jag inte vågade beställa på McDonalds själv. Man kan ju inte säga att jag var den modigaste personen direkt. Men jag gjorde! Jag är här. Trots alla odds. Jag är fortfardande den där personen som helst sover hemma i sin egen säng, jag är heller hemma hos någon tills sent på natten och åker hem och sover när jag blir trött. Kan jag göra det kan du. Jag tror inte att det finns någon mindre anpassad för att bo så här långt hemifrån än jag. Jag har en kompis här som bodde hos en annan familj ett tag och jag kommer ihåg att min första tanke när hon flytta dit var, "det där skulle jag aldrig göra, flytta in med en familj jag inte känner" Men sen insåg jag att det är precis vad jag gör just nu... hehe.

I alla fall så började jag och mamma kolla runt på olika organisationer. Jag skickade in en intresseanmälan till två av dom som jag tyckte lät bra. Jag fick bara svar från en av dom så det är som jag åker med, EF. Det finns massor av andra du kan åka med, men jag är mcyket nöjd med mitt val av EF. När du får svar på din intresse anmälan kommer dom gå igenom allt steg för steg med dig. Det kommer innebära massor av pappers arbete, med massor menar jag MASSOR. Du måste fylla i papper om dig själv, hälsopapper, visapapper osv osv osv. Du kommer gå igenom en intervju, och det är där du blir antagen eller inte. Det är rätt mycket att göra. Men det är sååå värt det. När alla papper är inne och skickas till USA, det är då spänningen börjar. Var ska jag hamna? Kommer jag hanma med en bra familj? Kommer skolan vara stor? Jag kommer ihåg hur jag gick in på min mail 5-6 gånger om dagen ett tag för att se om jag hade fått mail från EF om min familj.

Som jag sa måste du fixa ett VISA. Du kommer få massor av hjälp med det så oroa dig inte. Men det var det enda jag tyckte var lite läskigt. Alla sa att det skulle ta timmar av väntan och jag var super nervös innan. Men gissa vad? Pappa väntade till Amerikanska ambassaden öppnade och jag gick in genom grindarna och sen åkte han, mamma och min syster in till stan. (Från djurgården in till centrala stockholm). När jag ringde och sa att jag var klar hade de precis kommit ur parkerningsgaraget... haha Det tog max en halvtimeme. Jag var igod tid, så det är mitt tips till er, KOM I TID! Alla på ambassaden var snälla. Se till att du har allt med dig så kommer det gå utan problem.

Jag gick på förberedelse möten med studenter som har kommit hem från deras år. Jag fick träffa studenter som skulle åka smatidigt som mig så jag kunde prata av mig! Jag hade ett telefon nummer jag alltid kunde ringa på EFs kontor. Jag hade min egen handledare, en tidigar utbytesstudent som jag kunde fråga precis vad jag ville. Du kommer ha sjukt mycket stöd. Jag har två personer i Indiana jag kan ringa från EF, jag har högkontoret i Boston jag kan ringa. Det finns alltid EF folk att prata med.

Första steget är bara att bestämma sig (Bara gör't!) Hitta den organisationen som du vill åka med och skicka in din intresse anmälan. Jag läste väldigt mycket om de olika organisationerna innan jag bestämde mig. Så ta din tid. Så fort du får svar kommer du ha din organisation som hjälp, bara ett samtal bort. Oroa dig inte. 

I kategorin USA förberdelser har jag massor av inlägg jag lagt upp när jag var mitt i det hela. Läs där om du vill ha mer detaljer.