Med blålera i håret åkte jag igår hem från dalagården. Med tårar i ögonen gick jag och la mig när jag tänkte på att det är ett helt år kvar tills jag får träffa många utav dom... Varenda en av barnen har charmat mig på sitt eget lilla sätt. Vissa genom att vara sjukt kaxiga andra genom klockrena kommentarer. Genom att ha sand och blålera i hela mitt hår. Genom att göra roliga bus. Genom att hota och muta mig om vart annat. Genom att vara gulliga. Genom att ge mig massage. Genom att vara lagomt rädd för mig ;) Jag älskar alla barn som gjort det kul att vara ledare åt er. Tack älsklings barn! ♥